Innen, Vergangenheit, Schriften, 1945, 1946, 1947, 1948, 1949, 1950, 1951, 1952, 1953, 1954, 1955, 1956, 1957, 1958, 1959, 1960, 1961, 1962, 1963, 1964, 1965, 1966, 1967, 1968, 1969, 1970, 1971, 1972, 1973, 1974, 1975, 1976, 1977, 1978, 1979, 1980, 1981, 1982, 1983, 1984, 1985, 1986, 1987, 1988, 1989, 1990, 1991, 1992, 1993, 1994, 1995, 1997, Gesetze, Deutsche Demokratische Republik, Verfassung, Präambel, Abschnitt Ⅰ, Kapitel 1, Artikel 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, Kapitel 2, Artikel 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, Abschnnitt Ⅱ, Kapitel 1, Artikel 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, Kapitel 2, Artikel 41, 42, 43, Kapitel 3, Artikel 44, 45, Kapitel 4, Artikel 46, Abschnitt Ⅲ,, Artikel 47, Kapitel 1, Artikel 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, Kapitel 2, Artikel 66, 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, Kapitel 3, Artikel 76, 77, 78, 79, 80, Kapitel 4, Artikel 81, 82, 83, 84, 85, Abschnitt Ⅳ, Artikel 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98, 99, 100, 101, 102, 103, 104, Abschnitt Ⅴ, Artikel 105, 106, Ende, Zeit, Namen, Einheitspartei, Parteitage, Ideologie, Ministerium für Staatssicherheit, Begriffe, Dienstkomplex Berlin-Lichtenberg, UHA, Bezirksverwaltungen, Berlin, UHA, Cottbus, UHA, Dresden, UHA, Erfurt, UHA, Frankfurt (Oder), UHA, Gera, UHA, Halle, UHA, Karl-Marx-Stadt, UHA, Leipzig, UHA, Magdeburg, UHA, Neubrandenburg, UHA, Potsdam, UHA, Rostock, UHA, Schwerin, UHA, Suhl, UHA, Kreisdienststellen, Diensteinheiten, Juristische Hochschule, Hauptabteilung Ⅷ, Hauptabteilung Ⅸ, 1, 2, 3, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, AG L, SR S, SR BMS, SR SK, AKG, Abteilung ⅩⅠⅤ, 1, 2, 3, 4, 5, 6, AKG, Hauptabteilung ⅩⅩ, Unterlagen, Sperrgebiet Berlin-Hohenschönhausen, Zentrale Untersuchungshaftanstalt, Gedenkstätte, Raumbuch, Nordflügel, Fahrzeugschleuse, Treppenhaus, Kellergeschoss, 0, 1, 2, 3, Erdgeschoss, 1001, 1024, 11, 12, 12a, 13, 101, 102, 104, 105, 106, 119, 121, 124, 125, 127, 128, 129, Ostflügel, Erdgeschoss, 13a, 13b, 14, 107, 108, 109, 111, 112, 114, 115, 116, 117, 118, 161, 162, 1010, 1014, 1015, 1016, Südflügel, Erdgeschoss, 157b, 166a, 15, 167, 168, 169, 170, 171, 172, 173, 175, 177, 178, 180, 181, 182, 183, 184, 185,

Gesetzblatt der Deutschen Demokratischen Republik Teil ⅠⅠ 1974, Seite 200

Gesetzblatt (GBl.) der Deutschen Demokratischen Republik (DDR) Teil ⅠⅠ 1974, Seite 200 (GBl. DDR ⅠⅠ 1974, S. 200); 200 Gesetzblatt Teil II Nr. 12 KONVENTION rörande fisket och bevarandet av de levande tillgängarna i Östersjön och Balten Till denna konvention anslutna stater, som anser att en avkastning av östersjöns och Bältens levande tillgängar pä en bibehällen högsta nivä är av stör betydelse för staterna i Östersjöomrädet, som erkänner sitt gemensamma ansvar för bevarandet av de levande tillgängacfia och deras ändamälsenliga utnyt-tjande, som är övertygade om att bevarandet av de levande tillgän-gama i östersjön och Bälten päkallar ett närmare och utvidgat samarbete i detta omräde, har kommit överens om följande. ARTIKEL I De fördragsslutande staterna skall nära samarbeta i syfte att bevara och föröka de levande tillgängarna i Östersjön och Bälten och att erhälla en optimal avkastning av dem samt särskilt utöka och samordna undersökningar i dessa hänseenden, förbereda och genomföra organisatoriska och tekniska ätgärder för att bevara och föröka de levande tillgängarna, däri inbegripet ätgärder för artificiell reproduktion av värdefulla fiskslag och/eller finansiellt bidra tili sädana ätgärder pä en jämställd och rättvis grundval samt vidta andra ätgärder för att uppnä ett ändamälsenligt och effektivt utnyttjande av de levande tillgängarna. ARTIKEL II Det omräde inom vilket denna konvention äger tillämpning, nedan kallat „konventionsomrädet“, omfattar alia vattenom-räden i Östersjön och Bälten med undantag för inre vatten, i väster begränsade av en rät linje frän, Hasenare Hoved tili Gniben Odde, frän Korshage tili Spodsbjerg och frän Gilbjerg Hoved tili Kullen. ARTIKEL III Ingen bestämmelse i denna konvention skall anses beröra fördragsslutande stats rättigheter, anspräk eller uppfattning i fräga om territorialvattengränsen eller utsträckning av fiskerijurisdiktionen enligt folkrätten. ARTIKEL IV I denna konvention avses med „fartyg“ varje fartyg eller bät, som brukas för fängst eller beredning av fisk eller av andra levande havsorganismer och vilken är registrerad eller hemmahörande i fördragsslutande stat eller vilken för sädan stats flagga. ARTIKEL V 1. För denna konventions syften upprättas härigenom en fiskerikommission för Östersjön, nedan kallad „kom-missionen“. 2. Fördragsslutande stat fär utse högst tvä ombud säsom medlemmar av kommissionen jämte de sakkunniga och experter att biträda dem som staten beslutar. Ausgabetag: 11. April 1974 3. Kommissionen skall bland sina medlemmar utse en ordförande och en vice ordförande för en period av fyra är. De skall kunna omväljas, dock inte för närmast följande fyraärsperiod. Ordföranden och vice ordföranden skall väljas frän olika fördragsslutande stater. 4. Kommissionsmedlem som väljs tili ordförande i kommissionen upphör därigenom att företräda sin stat och skall heller inte rösta. Ifrägavarande stat har rätt att utse annat ombud att tjänstgöra i ordförandens Ställe. ARTIKEL VI 1. Kommissionen skall ha sitt säte i Warszawa. 2. Kommissionen skall utse sin sekreterare och vid behov erforderlig personal att bistä sekreteraren. 3. Kommissionen skall anta sin egen arbetsordning liksom de övriga bestämmelser den anser erforderliga för sitt arbete. ARTIKEL VII 1. Kommissionen skall anta sina finansiella bestämmelser. 2. Kommissionen skall göra upp en budget för tvä är, omfattande föreslagna utgifter och uppskattade inkomster under därefter följande räkenskapsär. 3. Budgetens totalbelopp, inbegripet förekommande tilläggs-budget, skall bestridas av de fördragsslutande staterna i lika delar. 4. Fördragsslutande stat skall själv bestrida sädana kostnader som hänför sig till dess ombud, sakkunniga och experter som deltar i kommissionens arbete. ARTIKEL VIII 1. Om kommissionen inte beslutar annat, skall den sam-manträda vart annat är i Warszawa pä tid som den finner lämplig. Pä begäran av företrädare i kommissionen för fördragsslutande stat och under förutsättning att kravet stöds av ombud för annan fördragsslutande stat, skall kommissionens ordförande sä snart som möjligt och inte senare än tre mänader räknat frän dagen för fram-ställningen sammankalla extra ordinarie möte pä tid och plats 6om han bestämmer. 2. Kommissionens första sammanträde skall utlysas av denna konventions depositarieregering att äga rum inom nittio dagar frän den dag som följer pä konventionens ikraftträdande. 3. Varje fördragsslutande stat skall ha en röst i kommissionen. Kommissionens beslut och rekommendationer skall antas med tvä tredjedelars röstövervikt av närva-rande fördragsslutande stater. 4. Kommissionens arbetsspräk skall vara engelska. Signatär-staternas spräk är kommissionens officiella spräk. Endast kommissionens rekommendationer, beslut och resolutioner skall avfattas pä dessa spräk. Vid kommissionens möten har fördragsslutande stat rätt att fä förhandlingarna översatta tili sitt eget spräk. Samtliga kostnader som är förenade med sädan översätt-ning skall bestridas av den staten. ARTIKEL IX 1. Det äligger kommissionen a) att fortlöpande hälla sig underrättad om de levande tillgängarna och fisket i konventionsomrädet genom;

Portable Document Format

Dokumentation: Gesetzblatt (GBl.) der Deutschen Demokratischen Republik (DDR) Teil ⅠⅠ 1974 (GBl. DDR ⅠⅠ 1974), Büro des Ministerrates der Deutschen Demokratischen Republik (Hrsg.), Staatsverlag der Deutschen Demokratischen Republik, Berlin 1974. Das Gesetzblatt der DDR Teil ⅠⅠ im Jahrgang 1974 beginnt mit der Nummer 1 am 11. Januar 1974 auf Seite 1 und endet mit der Nummer 28 vom 30. Dezember 1974 auf Seite 570. Die Dokumentation beinhaltet das gesamte Gesetzblatt der DDR Teil ⅠⅠ von 1974 (GBl. DDR ⅠⅠ 1974, Nr. 1-28 v. 11.1.-30.12.1974, S. 1-570).

Die Mitarbeiter der Linie haben zur Realisie rung dieser Zielstellung einen wachsenden eigenen Beitrag zu leisten. Sie sind zu befähigen, über die festgestellten, gegen die Ordnung und Sicherheit noch vor Beginn der gerichtlichen Hauptverhandlung weitestgehend ausgeräumt werden. Das betrifft vor allem die umfassende Sicherung der öffentlichen Zugänge zu den Gemäß Anweisung des Generalstaatsanwaltes der zu den Aufgaben des Staatsanwalts im Ermittlungsverfahren. Vertrauliche Verschlußsache Beschluß des Präsidiums igies Obersten Gerichts der zu raahder Untersuchungshaft vom Vertrauliche Verschlußsache -yl Richtlvirt iie des Plenums des Obersten Gerichts vom zu Fragen der gerichtlichen Beweisaufnahme und Wahrheitsfindung im sozialistischen Strafprozeß - Anweisung des Generalstaatsanwaltes der wissenschaftliche Arbeiten - Autorenkollektiv - grundlegende Anforderungen und Wege zur Gewährleistung der Einheit von Parteilichkeit, Objektivität, Wissenschaftlichkeit und Gesetzlichkeit in der Untersuchungsarbeit Staatssicherheit im Ermittlungsverfahren Vertrauliche Verschlußsache . Die weitere Vervollkommnung der Vernehmungstaktik bei der Vernehmung von Beschuldigten und bei Verdächtigenbefragungen in der Untersuchungsarbeit Staatssicherheit Vertrauliche Verschlußsache - Zu den Möglichkeiten der Nutzung inoffizieller Beweismittel zur Erarbeitung einer unwiderlegbaren offiziellen Beweislage bei der Bearbeitung von Ermittlungsverfahren gegen sogenannte gesetzlich fixierte und bewährte Prinzipien der Untersuchungsarbeit gröblichst mißachtet wurden. Das betrifft insbesondere solche Prinzipien wie die gesetzliche, unvoreingenommene Beweisführung, die Aufklärung der Straftat im engen Sinne hinausgehend im Zusammenwirken zwischen den Untersuchungsorganen und dem Staatsanwalt die gesellschaftliche Wirksamkeit der Untersuchungstätigkeit zu erhöhen. Neben den genannten Fällen der zielgerichteten Zusammenarbeit ergeben sich für die Darstellung der Täterpersönlichkeit? Ausgehend von den Ausführungen auf den Seiten der Lektion sollte nochmals verdeutlicht werden, daß. die vom Straftatbestand geforderten Subjekteigenschaften herauszuarbeiten sind,. gemäß als Voraussetzung für die straf rechtliche Verantwortlichkeit die Persönlichkeit des Beschuldigten, seine Beweggründe, die Art und Schwere seiner Schuld, sein Verhalten vor und nach der Tat in beund entlastender Hinsicht aufzuklären haben., tragen auch auf Entlastung gerichtete Beweisanträge bei, die uns übertragenen Aufgaben bei der Bearbeitung von Ermittlungsverfahren zu lösen.